2022-03-12 Nu kan du läsa mer om Katrin C Felicitas krokiga väg till författare. Hon väntade nämligen barn samtidigt som hon skrev sin första bok. Följ länken till gästbloggen på Marita Brännvalls hemsida.
Katrin C Felicitas
Katrin växte upp i Småland och flyttade i vuxen ålder till Östergötland. Nu bor hon i ett hus i utkanten av centrala Norrköping och arbetar som mjukvarutestare.
Som ung läste Katrin mycket sagor och vartefter gick hon över till att läsa fantasy.
Nu har hon äntligen vågat ta steget att publicera sin första bok. Att välja genre var inget problem då fantasyn länge legat henne nära om hjärtat.
Katrins debutantporträtt i Höstens Böcker 2021
Mitt tidigaste barndomsminne tar oss långt tillbaka i tiden. Jag var runt fyra år gammal och vi bodde i ett fyrkantigt parhus i Tyskland. Jag hade gjort något dumt och min älsklingsbok hade tagits ifrån mig. Boken lades på klädskåpet i mitt rum som för mig på den tiden kändes lika högt som ett berg. Men jag skulle bara bestiga det där berget. Jag hade ett litet skrivbord med en tillhörande stol precis bredvid klädskåpet och tyckte att det var en bra idé att använda dem till min bestigning. Stolen ställde jag på skrivbordet och därefter klättrade jag upp, först på skrivbordet och sedan på stolen. När jag stod på stolen nådde jag precis upp till klädskåpet men vad som hände härnäst hade jag inte räknat med. Mitt stretande för att nå boken fick stolen i rörelse och ena stolsbenet halkade ner från skrivbordet. Jag slungades ner till andra sidan rummet där min säng stod och landade med huvudet på sängkanten. Den händelsen gav mig ett cirka två centimeter långt ärr i pannan. Ett minne som bevisar för mig själv att jag redan som fyraåring var beredd att bestiga berg för en bok.
Strax efter händelsen med min älsklingsbok flyttade vi till Sverige.
När skolan började gjorde vi ibland utflykter till biblioteket. Jag valde ofta sagoböcker. Jag älskade att drömma mig bort men hann sällan läsa ut böckerna innan belåningstiden gick ut. Medan åren gick blev läxorna större och vi fick ibland i uppgift att läsa en bok och recensera den. Jag hade alltid problem att hinna med denna sortens läxa och kom till slut på en lösning. Jag förhandlade med min lärare om att få skriva en berättelse istället för att behöva läsa boken vi fått i uppgift. Läraren gick med på detta.
Efter det så skrev jag många små berättelser. Sedan kom livet emellan med nya äventyr och utmaningar. Men jag går sällan och lägger mig utan en bok.
Nu bestiger jag istället riktiga berg. Jag har varit på olika vandringsresor i Europa och nu senast var jag på Kebnekaise. Något som omedvetet ger sig till känna i mina böcker då mina karaktärer ofta befinner sig på resande fot utomhus.
Mitt skrivande tog återigen fart för några år sedan. Jag har nu skrivit klart en bok, har ytterligare ett råmanus och påbörjat många andra idéer. En skön känsla sprider sig i kroppen när jag ser alla utkast på datorn. Jag minns dem alla som om jag började skriva dem igår. Jag skulle allra helst vilja skriva klart dem alla på en gång men samtidigt blir jag glad över att veta att jag har mycket roligt att se fram emot.
